Under flera år har arbetet med att upptäcka elever med dyslexi redan tidigt i skolgången, pågått. Flera lärare upplever dock att det kan vara svårt att avgöra om en elev faktiskt har en specifik svårighet eller har en längre utvecklingskurva – även om vi numer är väl medvetna om vilka riskfaktorer vi ska se upp för.
Av Trude Husøy Malnes, Pedagogisk Konsulent, Vitec MV Norge.
Hittills har det det visat sig vara svårt att ställa diagnosen dyslexi vid tidig ålder.
Vi är väl bekanta med de vanligaste symtomen som exempelvis svårigheter med avkodning av ord eller i stavning, men minst lika viktigt är följdsvårigheter som sämre läsförståelse. När en elev tidigt upplever sig kämpa med förmågor och färdigheter som övriga i klassen verkar ha enkelt för, och inte heller förstår innehållet i det som nyss lästs, då är det lätt att vägen är kort till låg självkänsla, sämre motivation och ökad frustration. Några elever får dessvärre uppleva detta tidigt i sin skolgång.
Därför blir elevens upplevelse av den första läs- och skrivinlärningen i undervisningen extra viktig. Blir det tillrättalagt för en undervisning där eleverna känner motivation och behärskar läs- och skrivteknik – oavsett nivå? Eller är läs- och skrivinlärning för dem som snabbt knäcker koden, förstår och bemästrar avkodningsstrategierna? Sitter elever med lästexter som är oöverkomliga där elevens enda och möjliga strategi är att memorera så mycket som möjligt?
Läs- och skrivinlärning med ljudstöd kan vara en inkluderande form av undervisning som ger eleverna en känsla av att behärska och motivera i läsning och skrivning. Eleverna får bra stöd och ingångsperspektivet är skrivning utifrån elevens egna förutsättningar.
Friths teori (1980) om sambandet mellan läsning och skrivning är välkänd och visar att det i ett tidigt skede i läs- och skrivinlärningen är enklare för barn att skapa en fonemisk analys än att skapa en fonemisk syntes. Det vill säga att det är mer fördelaktigt för barnet att stava än att avkoda, en tidigt period i barnets läs- och skrivutveckling.
Vid användandet av ett tangentbord med ljudstöd i den tidiga läs- och skrivinlärningen, får eleverna bokstavsljudet uppläst varje gång de trycker på en bokstav. De får repetitivt både visuellt samt auditivt stöd i kopplingen mellan bokstav och bokstavsljud, något som stärker automatiseringen av detta. Dessutom får eleverna snabb och kontinuerlig återkoppling på det som de skriver, genom uppläsning av ord och meningar i skrivarbetet. Vi får inte glömma att den största nyttan som eleverna får av att kunna läsa ett ord, är att förstå ordet. Här får de elever som behöver detta ett bra stöd för förståelse även om de inte själva har de läs- och skrivförmågorna som gör detta möjligt. De får även ett bra stöd för att utveckla sin fonologiska strategi genom att höra ljuden dras samman till ord.
I arbetet med läsning och skrivning genom ljudstöd är det viktigt att undervisningen är strukturerad, igenkännbar för eleverna samt att de får bra stöd genom handledning och vägledning av läraren. Samtal kring texter bör även vara en viktig del av undervisningen. Regelbundna skrivsessioner är en förutsättning – ur ett annat perspektiv, men först efter både gemensam genomgång i klassen samt efter handledning från läraren.
Det individuella skrivarbetet kan med fördel utgå från skrivguider som stöttar eleven genom att bryta ned skrivarbetet i mindre delar – som ger stöd åt elevens skrivflyt genom meningsuppbyggnad och beskrivande exempel längs med vägen.
Genom detta kan tid frigöras åt läraren för de enskilda eleverna, vilket betyder att läraren i högre grad kan arbeta direkt med den enskilda elevens närmaste utvecklingszon. I det arbetet kan specialpedagoger vara i klassrummet och ge stöd i elevens läs- och skrivutveckling direkt istället för att eleven arbetar ensam i ett annat rum.
Vi får fortsätta arbeta för en tidig upptäckt av dyslexi, för att eleven ska få det stöd som behövs för att klara undervisningen lika bra som sina jämnåriga. Men det viktigaste av allt är att möta alla elever i deras läs- och skrivinlärning, på ett inkluderande sätt – oavsett nivå.
Målet behöver alltid vara att skapa en undervisning där alla har möjlighet att briljera och därmed få motivation att arbeta med sin läsning och skrivning.
Kontakta isåfall oss för att höra mer.
Källa: Frith, U. (1980). Cognitive Processes in Spelling. Academic Press Inc.
Så håller vi dig uppdaterad om nyheter och information om våra program samt viktiga uppdateringar och spännande events. Trevlig läsning!
Tilmeld dig nu